Skolbiblioteken ökar – fast alltför långsamt

I biblioteksrapporten som kom ut igår konstaterar vi att antalet skolbibliotek med minst halvtidsbemanning ökar något, men att det fortfarande är endast drygt hälften av landets elever som har ungefär halvtidsbemanning på sina skolbibliotek, eller mer.

Samtidigt, konstateras det i rapporten, kan man tydligt se att personaltätheten på folkbibliotekens barn- och ungdomsavdelningar är en superviktig del för att öka lånen och stärka läsandet i dessa åldrar.

Hur länge skall det dröja innan huvudmännen (skolorna) i hela landet kopplar ihop dessa och ser att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för att öka lån och stärka läsandet bland elever?

Bibliotek 2017

Lättlästa böcker för nyanlända på högstadiet

Stockholms Stadsbibliotek har på sin snart insomnade sida Skolbiblioteksverktyg en bra lista på böcker för högläsning eller utlån till högstadieelever med annan härkomst än Sverige. Innan sidan lades ner tog vi hand om materialet, då den var utgiven i enlighet med Creative Commons och även vår webbplats är i enlighet med denna.

Lättlästa böcker_cirken.docx

Skolbiblioteket och Google Classroom

Jag ställde en fråga på Skolbiblistan, en e-postlista där skolbibliotekarier svarar på varandras frågor, om någon där använde sig av Google Classroom och isåfall på vilket sätt. Detta blev svaren, avidentifierat såklart:

 

  • Vi har precis börjat med det i grundskolan. Vi använder en gemensam katalog med webblösning för alla grundskolornas bibliotek. Då behöver vi samarbeta och har då ett Classroom för skolbiblioteken där vi har länken till katalog och användarfilmer som jag gjort. Alla lärare och elever i kommunen läggs in som elever och det är bara vi som arbetar i skolbiblioteken som får lärarbehörighet här. Här finns inte så mycket annan information förutom länkar till sidor för mångspråkslitteratur.
  • Vi har ett Classroom för den högstadieskola som jag arbetar på. Här blir det mer som en anslagstavla och grupprum för lokala händelser. Här deltar bara de som går eller arbetar vid skolan.
  • Lärarna brukar lägga till mig som ”lärare” på de classroomsidorna som de har med klasserna där jag är inne och jobbar. Då kan jag lägga in mina uppgifter i källkritik och kan även se elevernas inlämningar. Jag har skapat egna classroom för de lärargrupper som jag regelbundet träffar. T ex läslyftet, digitala lyftet, läs- och lärgrupp. Då kan vi enkelt få in det materialet vi jobbar med där. I nuläget har jag inte lagt upp några classroom för elevgrupper. Jag tänker att det hade varit bra om man jobbar med ex elevens val eller biblioteksråd.
  • Vi använder det i vissa sammanhang, för olika projekt och grupperingar (biblioteksnämnd, bokcrirklar etc). Och så blir vi ju ibland inbjudna till lärares classroom när vi har samarbeten med dem. Men det är ungefär så långt det sträckt sig. För olika möten och grupper som man återkommer till och har kontinuerlig kontakt/samarbete med tycker jag det är jättebra.
  • Vi på biblioteket har inget eget classroom, däremot kan vi sammanställa länksamlingar (i dokument eller mappar) som vi delar, eller lägga ut presentationer vi har haft i särskilda kursers classrooms (som lärarna skapat).
  • Jag har skapat ett classroom för vår ungdomsbokscirkel vi har på skolan. Det är en bokcirkel för lärare och bibliotekspersonal som läser ungdomsböcker ”i jobbet”. I classroom lägger jag ut all information om träffar, titlar, vad som finns inne på bibblan etc. All information finns samlat på ett ställe. Tanken är att det ska kunna fungera som ett forum också, där man kan skriva lite tankar om de olika titlarna efter man har läst.

Varför använder vi Classroom?

Ensam bibliotekarie i grundskolan alternativt mycket låg bemanning. Att använda ett gemensamt verktyg ger en viss form av likvärdighet och tillgänglighet för eleverna.

Dinosaurien Tyra börjar på förskolan

Hur mäter man ett jättestort djur? Lär barnen matematik med hjälp av dinosaurien Tyra. Hon vill gärna gå på förskolan och leka med alla de andra barnen. Men vem vet vilka matematiska svårigheter och kaos som en dinosaurie kan åstadkomma på förskolan?

Nyproducerad TV-serie från UR, avsedd för förskolan.

Läs mer

Att gå från blyg till säker

Med vissa saker krävs en viss tillvänjning. Så är det i livets alla skeden och händelser, att vissa företeelser är något svårare att ta sig an i jämförelse med andra. Det här vet vi alla om, och vi hanterar det på bättre eller sämre sätt. Det här är min berättelse om hur jag gick från blyg till dryg, förlåt… säker, menar jag. 

På vårt gymnasiebibliotek, Mediatek Tingsholm, märkte vi för några år sedan att vårt bestånd av böcker kring sex och erotik var alltför fattigt och inte särskilt tilltalande. Det lilla vi hade som vi tyckte var bra talade om hur man kan leva i ett förhållande och hur man skall vara gentemot sin partner, men böckerna blandades på samma hylla som böckerna om perverterade sexuella handlingar, såsom incest och våldtäkt. Föga förvånande var det sällan som någon hittade till de rätta böckerna.

I samma veva fick vi kontakt med två bibliotekarier i Helsingborg som specialiserat sig på just sexhandböcker och erotisk litteratur, böcker som blev granskade och fick en slags ”okej-stämpel”, kan man säga. Vi köpte då in en mindre mängd av böcker, samtidigt som vi flyttade böckerna om incest och liknande till en annan hylla. Vi gjorde en utställning i Mediateket med de nyinköpta böckerna och då blev det fart på utlånandet, i varje fall så länge som vi hade utställningen uppe. Det var till med någon elev som kom och frågade oss vid infodisken om en viss bok var bra eller inte. Det märktes att de vågade fråga, då vi själva stod upp för böckerna och vågade visa upp dem. Vi gömde inte längre materialet utan lade ut det för allmän beskådan. Men jag kan ärligt säga att jag fortfarande var väldigt blyg kring böckerna…

Under åren därefter har vi sett att böckerna använts och flyttats – flitigt – men igen: inga eller väldigt få utlån. Flera av böckerna har blivit sönderlästa och har lappats och lagats ett otal gånger, så nu i höstas bestämde vi oss för att uppdatera innehållet på hyllan med placering Vnd. Igen tog vi kontakt med de som vi nu med kärlek och vördnad kallar för ”sexbibliotekarierna i Helsingborg” som samtidigt var i full fart med att uppdatera den gamla listan. Så nu har vi igen köpt en hel del böcker i området, och dessutom köpt in en del erotiska noveller och annan skönlitteratur.

Bord med böcker om sex och erotik.
Bord med böcker om sex och erotik.

Så här ser nu vårt utställningsbord med sexhandböcker och böcker om erotik ut. Flera av böckerna har lånats ut, så detta är det som just nu finns kvar. Ofta samlas eleverna kring böckerna och diskuterar, och när vi finns i närheten dras ofta vi i Mediateket in i diskussionen. Det blir många frågor om vilken novellsamling som är bäst eller vad jag tycker om böckerna om erotisk massage. Flera frågar vad ordet cunnilingus står för (och de blir sedan mycket genererade när de hör förklaringen…). Men helt klart är det att jag själv har gått från blyg till säker – jag och mina kollegor antog utmaningen och vågade båda köpa in, ställa ut och prata om materialet.

Vad är din utmaning – vad vill du ta steget ut och satsa järnet på?

Som extra läsning: Här har ni listan som jag fick av Karin Malmström i Helsingborg.
Litteraturlista 2016