Skolbiblioteken ökar – fast alltför långsamt

I biblioteksrapporten som kom ut igår konstaterar vi att antalet skolbibliotek med minst halvtidsbemanning ökar något, men att det fortfarande är endast drygt hälften av landets elever som har ungefär halvtidsbemanning på sina skolbibliotek, eller mer.

Samtidigt, konstateras det i rapporten, kan man tydligt se att personaltätheten på folkbibliotekens barn- och ungdomsavdelningar är en superviktig del för att öka lånen och stärka läsandet i dessa åldrar.

Hur länge skall det dröja innan huvudmännen (skolorna) i hela landet kopplar ihop dessa och ser att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för att öka lån och stärka läsandet bland elever?

Bibliotek 2017

Bra material om lättlästa böcker

MTM har gjort bra skyltningsmaterial för lättlästa böcker. Om länken bryts har jag även sparat dem här:

Förlagen har även mycket material för pedagoger som kan vara till god användning i biblioteken eller i klassrummet:

Biblioteksstatistiken släpptes i natt

Strax efter midnatt kom årets statistik på exempelvis bemanning av skolbibliotek. Rapporten, som heter ”Rapport Bibliotek 2016” kommer att läggas ut på http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/ . Jag kan konstatera att 13 folkbibliotek (gissningsvis filialer, eftersom varje kommun måste ha åtminstone ett huvudbibliotek) lagt ner och att 52 skolbibliotek har minskat sin bemanning till under 20 timmars bemanning i veckan och därmed halkat ur statistiken. Tråkigt att se.

Kritik mot utgivning av denna artikel

Observera: Jag lade upp denna artikel på eftermiddagen den 23 maj, men blev av Kungliga biblioteket ombedd att ta ner artikeln. Orsaken till detta är att publikationen enligt lag inte är offentliggjord förrän den 24 maj. KB undrade självfallet hur jag hade fått tag på artikeln och detta beskriver jag som följer: 

Förra årets statistiksammanställning fanns i filen på 
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2016/05/Rapport_Bibliotek2015.pdf . Om man använder den länken som grund och istället byter ut 2016 mot 2017, samt 2015 mot 2016, har vi hittat fram till rapporten (nu borttagen) som självfallet var upplagd i väntan på publiceringen av den aktuella artikeln. 

Det var självfallet inte min mening att publicera något som inte var offentliggjort, och jag ber om ursäkt för eventuella övertramp, men som jag ser det var filen redan offentliggjord, då den med grund i tidigare pubiceringsordning var så enkel att hitta, att vilken journalist som helst borde veta hur man tar sig fram till den. Min rekommendation till KB, som jag lämnat både till Cecilia Ranemo och hennes chef när de ringde nu på eftermiddagen, är att de byter namn på filen, vilket de självfallet gjorde med en gång. 

En fil som läggs upp på nätet är aldrig helt dold, om man inte lagt några säkerhetsskydd på dem. Nu vet KB hur man bör göra till nästa år, och det är ju i alla fall bra! Men om någon kan upplysa mig om hur lagen kan tolkas som att det är olagligt att ta del av statistiken före ett visst datum, så hör gärna av er. Lagen stipulerar att myndigheten har ett publiceringsdatum. Men det står även att när myndigheten har tillgängliggjort informationen (vilket de denna gång av misstag gjorde aningens tidigare planerat) är det en allmän handling som alla skall ha tillgång till. 

Generella tankar

Antalet bibliotek har således minskat med 3 procent och som av en händelse har även de totala besöken minskat med samma procentandel. Men vi ser att bibliotekens konton på sociala medier har ökat med 4%.

Skolbiblioteksfrågan

Jag citerar från rapporten (med mina fetmarkeringar för att tydliggöra de saker som jag särskilt vill belysa):

Skolbiblioteken rapporterar ett mindre nyförvärv av fysiska medier än tidigare men det rapporterade genomsnittsbeståndet är fortfarande 20 medier per elev. Totalt sett går 532 tusen elever i grundskolan och på gymnasiet på skolor som har tillgång till ett av de 850 enskilda skolbiblioteken som har minst halvtidsbemanning. Det utgör 41 procent av de svenska eleverna. Därtill kommer de elever som har tillgång till ett av de 440 integrerade folk- och skolbibliotek som finns i kommunerna, uppgifter om antalet elever som använder dessa är dock osäkra. Folkbiblioteken rapporterar att 144 tusen elever har tillgång till integrerade bibliotek, men det är en underskattning. Det kan dock konstateras att fortfarande bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. 86 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek som uppfyller bemanningsgränsen för att ingå i undersökningen

Bland de positiva nyheterna ser vi att en-till-en-lösningar (en datorenhet till varje elev) har ökat med 26% sedan 2015. Vi ser även att folkbiblioteken och skolbiblioteken rapporterar ett ökat bestånd av utländska titlar på fysiska medier sedan föregående mätning. Kan vi ana att mångspråkslitteraturen har fått ett större fäste?

Informationskompetens

Det är främst universitets- och högskolebiblioteken som erbjuder avancerad undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till information och använder biblioteket och dess tjänster. Det förekommer även på skolbiblioteken men det är inte alls lika utbrett att det finns någon organiserad undervisning, även om det är ett av skolbibliotekens uppdrag att förbättra elevernas informationskompetens. Totalt sett arbetar 269 anställda personer (300 år 2015) på skolbiblioteken med organiserad undervisning.

Det här var ingen rolig läsning. Det här måste ju öka och inte minska, på skolbiblioteken!

Vidare läsning

Om ni vill ha tips på vad ni skall anföra som argument, eller om ni bara vill ha något att läsa, kring skolbiblioteksfrågan, kan jag rekommendera dessa artiklar (som jag själv skrivit, visserligen, men jag kan rekommendera att ni klickar er vidare i länkarna från artiklarna):
Undervisningen: http://bibliotek.magnificat.se/2017/05/12/skolbibliotek-skall-anvandas-i-undervisningen/
Skolbiblioteksplan: http://bibliotek.magnificat.se/2017/04/28/skolbiblioteksplan-ideer-och-exempel/
Nya uppsatser från högskolan: http://bibliotek.magnificat.se/2017/05/17/skolbibliotek-hogskoleuppsatser-2016-april-2017/

Och vill ni läsa om folkbibliotek, kan ni titta på vad jag skrivit om dessa.

Folkbibliotek (högskoleuppsatser 2016-april 2017)

Ur 2016 och 2017 års digra material från högskolorna hittar vi några uppsatser som är intressanta ur ett biblioteks- och skolbiblioteksperspektiv. Klicka dig vidare för att läsa mer.

Biblioteksplaner

Kungliga biblioteket har nu publicerat alla kommuners och landstings biblioteksplaner. En diger bunt där vissa säkert kan ge stor inspiration till andra kommuner. 

Ni hittar hela listan här, och det är faktiskt den absoluta majoriteten av kommuner och landsting i landet som har aktuella biblioteksplaner. Roligt att höra. Vi kan väl hoppas på att dokumenten blir levande dokument som faktiskt för fram och hjälper verksamheten på bästa sätt.

Jag skall försöka leta reda på särskilda skolbiblioteksplaner också – de finns inte lika lätt tillgängliga i en databas, men vi kan väl förhoppningsvis få fram några bra exempel i alla fall. Visst finns skolbiblioteken nämnda i många av biblioteksplanerna i Kungliga bibliotekets lista, men det blir då sällan ett dokument för skolbiblioteken utan mer som en beskrivning av det övergripande målet för skolbiblioteken i kommunen.

Läs mer