Lättlästa böcker för nyanlända på högstadiet

Stockholms Stadsbibliotek har på sin snart insomnade sida Skolbiblioteksverktyg en bra lista på böcker för högläsning eller utlån till högstadieelever med annan härkomst än Sverige. Innan sidan lades ner tog vi hand om materialet, då den var utgiven i enlighet med Creative Commons och även vår webbplats är i enlighet med denna.

Lättlästa böcker_cirken.docx

Mångspråkiga gymnasiebibliotek – projektrapporten är släppt

Nu har vi då äntligen fått den slutliga projektrapporten för Mångspråkiga gymnasiebibliotek i vår hand. Projektet genomfördes på tre gymnasieskolor i Gävle i samarbete med Internationella biblioteket och Kungliga biblioteket. 

Min granskning

Jag ser att det finns en del svagheter med rapporten, men den beror mest på att deras mål från början har varit rätt så enkelt beskrivna. Detta är inget fel i sig, men om målen hade varit tydligare uppställda kanske vi hade kunnat mäta resultatet bättre.

Målsättningen har varit:

  • Att det vid projekttidens slut ska finnas böcker på alla modersmål som är representerade på skolorna
  • Att ha ett etablerat samarbete med modersmålslärarna där biblioteksintroduktion eller bibliotekslektion erbjuds modersmålsgrupper på skolorna
  • Att ha synliggjort och tillgängliggjort gymnasiebibliotekens utbud av litteratur på olika modersmål för såväl elever som lärare
  • Att ha ett flytande bestånd mellan de tre gymnasiebiblioteken och att all modersmålslitteratur finns inlagd och sökbar i alla tre bibliotekskataloger

(Mångspråkiga gymnasiebibliotek 2017, sid 6)

Endast den första och den sista av punkterna kunde mätas med tydlighet. De övriga två handlade om att ”etablera samarbete” och att ”synliggöra utbudet”, men vilken nivå man skulle lägga sig på i detta arbete framgår inte av den ursprungliga målsättningen.

Den fjärde punkten är den som jag och många med mig upplever bör ha varit krångligast (bortsett från inköpandet som är en tuff process i sig när det handlar om mångspråk). För här har skolorna haft två olika bibliotekssystem, vilket lett till att de varit tvungna att lägga in materialet på flera ställen, för att lyckas med att ha ett flytande bestånd.

Jag tror att rapporten och projektet hade blivit bättre om man lyckats skapa bättre målbeskrivningar från start där resultaten var mätbara.

Mina erfarenheter

Men bortsett från denna kritik, så är det roligt att läsa materialet. Jag har hört det mesta innan, då jag lyssnat till gymnasiebibliotekarierna vid tre (sic!) tillfällen redan. Det som de då berättade gav mig inspiration och idématerial till att genomföra det på min egen skola, Tingsholmsgymnasiet och Vuxenutbildningen i Ulricehamn, något jag också nu har gjort. Med böcker  på 28 språk är jag en god bit på väg till att öka måluppfyllelsen för elever med annat modersmål – och detta är just vårt huvudmål – även om detta huvudmål är beroende av så mycket mer än enbart skolbiblioteket. Vi påbörjade vårt arbete för ett år sedan med fokus på mångspråkslitteratur och lättläst material. Våra mål har varit:

  • Det skall finnas minst en bok på 90 % av alla modersmål representerade på Tingsholmsgymnasiet och Vuxenutbildningen
    • vid uppstarten hade vi på 5 av ca 35 modersmål (idag har vi på 28 av ca 35)
  • Det skall finnas minst 1100 böcker av 400 titlar inom Lättläst
    • vid uppstarten hade vi 850 böcker av 280 titlar, idag har vi 1047/370)
  • Vi skall i samarbete med högstadieskolorna få en gemensam hantering av mångspråkslitteratur, med målet att låna böcker mellan skolbiblioteken
    • samarbetet har påbörjats, tanken nu är att skapa ett gemensamt tänk kring placeringar i bibliotekssystemet, något som underlättar för oss som inte kan alla språken…
  • Öka lånen med 5% på böcker inom Mångspråk i jämförelse mellan läsåren 2015/16 och 2016/17
    • den slutliga statistiken har ännu inte tagits fram
  • Öka lånen med 5% på böcker inom Lättläst i jämförelse mellan läsåren 2015/16 och 2016/17
    • den slutliga statistiken har ännu inte tagits fram

Slutord

Läs rapporten – den ger mersmak och jag menar att varje skola av rang bör fundera på om vi inte borde göra mer för att öka läsandet. Borde då inte personer med andra modersmål inkluderas i detta?

/ Peter Rydén, bibliotekarie

Läs mer

Mångspråkslitteratur

På vårt skolbibliotek, Mediatek Tingsholm, har vi det senaste halvåret köpt in en hel del mångspråkslitteratur. Jag tycker fortfarande att det är rätt så knapert, men vi har ökat beståndet från ett tiotal till 127 stycken i alla fall samt från 3 till 27 språk. Vi har i år fått ytterligare pengar att utöka beståndet med, så jag hoppas att vi skall få en än bättre bredd.

Längst ner i artikeln finns en lista över det material vi har idag. Kanske kan det ge några uppslag – missa inte att det finns flikar som ordnar efter författare, något som kanske ger bättre insikt än genom att försöka tolka en utländsk titel.

Inköp av medier

Hantering av medier (nörderier för bibliotekspersonal)

Varför mångspråk är viktigt

Jag skall inte gå in i detaljer om varför mångspråk är viktigt. Men det mesta av forskningen sedan 1990-talet fram till nu poängterar att man bara kan lära sig språk, alltså konceptet ”Språk” en gång. Därför är det viktigt att lära sig sitt första språk ordentligt så att man därifrån kan ta steget till sitt andra språk.

Här är en del länkar och rapporter på ämnet.

Mångspråkigt bibliotek

På vårt gymnasiebibliotek (Mediatek Tingsholm i Ulricehamn) har vi sedan en tid tillbaka arbetat för att skapa ett mångspråkigt innehåll på hyllorna. Självfallet är svenska och engelska böcker mer framträdande, men att elever skall kunna läsa längre texter på sitt modersmål har varit viktigt för oss.

Vi har först kikat på vilka böcker som är populära bland de svenskspråkiga böckerna. Därefter letar vi efter möjliga översättningar. Förslag på sajter:

  • librarything.com: sök fram en bok med sin svenska eller engelska titel längst upp till höger (”search site”) > klicka sedan på Editions för att få fram ett stort antal utgåvor av samma bok, inklusive på olika språk. Mestadels västeuropeiska översättningar, men det finns en del att hämta även på andra språk.
  • amazon.com: sök på den engelska titeln tillsammans med exempelvis arabic som sökord.

Beställningen gör vi sedan hos AdLibris i första hand, därefter på Bokus och sist Läromedia. Om inte Läromedia har den gör vi en beställning hos dem. De behöver då veta ISBN-nummer. BTJ handlar vi helst inte av då de nästan aldrig har levererat böcker i tid till oss.

Knubbar

Mallar till knubbar finns det gott om på webben, med text skriven på svenska och det andra språket. Tips på sajter:

Bokhantering

Så här gör vi när vi lägger in mångspråkslitteratur eller tar hjälp av BTJ att skapa poster för litteraturen:

Lägga in mångspråkslitteratur